-
Mat och Hanna Fridén.
kopierat från IzmeFörst så visar jag åt er alla hur otroligt hälsosam människa jag är, med att visa vad jag köpte när jag var till butiken för någon minut sen. Det är nästan skrattretande.
Fast lite bra har jag gjort idag. Jag var på en liten promenad med mammas bästa kompis. Jag skickade sms åt henne och så svarade hon och sa att hon är här om 3 minuter. Det kallar jag snabba vändningar. Det var roligt.
Det är så otroligt fint väder.
Sen vill jag göra lite reklam för Hanna Fridéns NYA blogg. Den kan ni alla hitta här. Hon flyttade till Metrobloggen och får nu betalt för sitt bloggande. Det tycker jag att är alldeles jätte bra. Här kan ni läsa artikeln om hennes flytt till Metrobloggen och annat roligt. Hon är en bra människa.
Nej, nu skall jag gå tillbaka och titta på Gokusen och njuta.
Puss på er! ♥
-
rastlös
kopierat från IzmeSitter i skolan och väntar på att jag skall få gå och prata med läraren. Orkar inte vänta. Vill titta på Gokusen och droola över MatsuJun. Jag vet att jag är väldigt obbsessed för tillfället men sån är jag. Jag har tider då jag inte kan tänka på någonting annat än en sak och för tillfället så råkar den saken vara MatsuJun. Och Gokusen för den delen, men ändå.
Är trött eftersom jag måste ju vakna så jätte tidigt. Tänkte nästan somna i tåget vilket inte var jätte hurra.
Känner mig lite rastlös. Vill printa ut mina bilder och sånt.aaah.
-
Jag skall bli ny…
kopierat från Izme.Det är intressant att jag inte har skrivit någonting av väldigt stor viktighetsgrad på senste tiden men ändå så har jag fått mera unika läsare. Det är smått intressant.
Jag skall snart åka till skolan. Skall ta ett tåg som går klockan 9 vilket betyder att jag snart måste pysa iväg för att hinna köpa biljett och sånt.
Solen skiner och det är alldeles underbar. Och jag sitter och ler. Jag gjorde ett beslut igår som jag är väldigt nöjd över fortfarande och jag är säker på att det skall bli riktigt bra.
Jag skall bli en ny människa once again.
-
MatsuJun!
kopierat från IzmeJag har spenderat dagen med att kolla på Gokusen på Crunchyroll, som är en sida ni alla borde kolla upp om inte annars så bara för att kolla Gokusen. Bästa serien på jävligt länge och jag bara sitter här och vrider på mig av både skratt och lycka, men även för att torka bort dreglet som rinner nerför min haka.
Jävla Sandra som är i Polen och inte kan vara min själsfrende i detta tillfälle.
Det är Matsumoto Jun som är orsaken till drool-pölen vid mina fötter och det otroligt galna leendet som fastnat på mitt ansikte. Det är kärlek mina vänner.
Jag sitter och dör åt hans hethet. Han är så fans snygg att jag dör lite. Och hans karaktär i Gokusen är så underbar. Mystisk och lugn. Varför finns det inte såna killar i min skola?!Lite bilder så att ni kanske förstår mig:
Låt mig krama honom. Han är så kramig på bilden!
ÖGONEN, MINA VÄNNER, ÖGONEN!!11!1!one! -
Veckans Fråga; vecka 17
kopierat från IzmeVeckans Fråga:
Favoritfilm? Varför?Dankku:
Du borde ha frågat efter favoritfilmer. Jag behöver pluralis. Men ja ja… jag ska väl svara nåt. Dziga Vertov gjorde en film som heter Mannen Med Filmkameran. När jag såg den så tänkte jag; “fuck. den här är så långt före sin tid att vi fortfarande inte hunnit i kapp.” Filmen är gjord 1929! Se filmen här http://www.youtube.com/watch?v=AInQ1x5_r3oHannah:
Lägger nog Jean-Pierre Jeunets Amelie från Montmartre och Michel Gondrys The Science of Sleep på delad favoritplats. Inte de mest indie filmerna i världen, men ändå. (notera att indie var ett adjektiv där, JAG KAN GRAMMATIK!!1!1!) Motivering: de är båda lite lätt excentriska, franska må bra-filmer med skitsnyggt foto och underbart soundtrack, som på ett väldigt charmigt sätt balanserar på gränsen mellan att kännas konststudents-pretto och okonstlat flummiga. Dessutom sätter man aldrig välmåendekänslan i halsen utan känner sig bara genuint filmlycklig efter att ha sett dem, trots att de båda har en rätt genomgående melankolisk känsla. Se dem.Hanna:
Min favoritfilm är utan någon tvekan alls det fantastiska mästerverket Amélie från Montmartre (Le Fabuleux destin d’Amélie Poulain egentligen) som är gjord av Jean-Pierre Jeunet. Enligt mig har den allt och är den perfekta filmen. Den har ett fantastiskt manus, den har utmärkt skådespel och det hela utspelar sig i den vackraste av miljöer; Montmartre i Paris. Fotot är otroligt vackert och bättre soundtrack får man leta efter. Men det som ändå gör att den är min favorit är känslan jag får av den. Den gör mig lycklig samtidigt som jag längtar något så oerhört efter att få hoppa in i filmen och stanna där för alltid. När jag såg filmen för första gången kände jag något som jag aldrig sett när jag såg en film. Jag var helt tagen bara och den är och förblir min favoritfilm, trots att jag nu sett den X antal gånger.
PS. Har du en fråga du vill få svarad av dessa bloggare? Skicka den fråga till MIG till e-mejl adressen: emmelemzi@gmail.com och märk mejlet med Veckans Fråga! DS.
-
45
kopierat från Izme
Den är ju bara så jättefin. 45 stycken unika. Ni 45 gör mig lycklig.Hahaa, Vaknade för en stund sen. Skall lite senare publicera Veckans Fråga men liten stund får ni ännu vänta.
Puss. ♥
-
Varifrån man kommer spelar ingen roll i döden!
kopierat från X3MMan loggar lugnt in på communityn och det första man möts av är:
Just nu: Nio finländare döda i bussolycka i SpanienOch nyheterna bevisar igen hur rätt jag har. Alltså varje gång när det hänt en olycka någonstans så tar man först reda på om det dött någon som är från finland. Om det har det så är det megastor grej, men om det inte har det så är det skitsamma. Då kan det vara en liten notis i något hörn som ingen ändå läser.
Om det skulle stå Nio amerikaner eller japaner så skulle alla bara “Jaha. Och? Tur att ingen finländare dog.” Och that’s it.
Så känns det åtminstone. I varje nyhetssändning så nämner det alltid om någon finländare dog. Är alla andra människor mindre värda? Är de inte värda att nämnas?
Dessutom så dör det helatiden nio människor. I fattiga länder. Där de inte får tillräcklig med mat och är sjuka.
Förlåt om jag låter känslokall men det är jag inte. Jag tycker att det bara är så otroligt bisarrt.
Är det liksom någon skillnad varifrån människor kommer? Alla är människor och lika mycket värda.
-
Trots allt
kopierat från X3MJag hoppas att de fortfarande finns biljetter och sånt när jag och mamma kommer dit ikväll.
🙂
-
I en spegel som jag har
kopierat från X3MDet var just någon som ringde på vår dörr, men jag öppnade inte. Kollade i titthålet och såg att det var några småkillar som tydligen bara lekte. Man blir så irriterad på småbarn ibland. Varför skall vissa vara så barnsliga och gå ringa på andras dörrar?
Dessutom hade jag en gång ett gäng killar utanför mitt fönster som kastade sten mot mitt fönster. Nej det var inga snygga killar utan småbarn.Två platser jag tycker att ni alla skall besöka:
1. Min livejournal där jag kommer att lägga alla mina berättelser och sånt. HÄR.
2.Min andra blogg som är orsaken till att jag inte längre skriver här alla dagar. Den hittar ni här.Nu tror jag att jag skall fortsätta skriva på BF som jag fastnat för. Tror att jag har hela chapter 2 färdig nu, eller åtminstone i stora sätt. Kommer nog att kolla igenom den och fylla på, kanske. Känns underbart att kunna skriva igen.
Kram på er! ♥
-
Nervositet och rädsla pga en man.
kopierat från X3MIgår kväll slog en stor nervositet och annan rädsla mig och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Satt och blev galen och gjorde antagligen en del människor på msn lite galna. Detta är första gången som en artist får mig att känna sånhän panikkänsla.
Visst har jag alltid varit lite nervös och hoppats att jag skall få en biljett, men inte på samma sätt som nu. Nu hade jag nästan svårt att andas pga tänk om tankarna som inte lämnade mig ifred.
Detta resulterade en timmes sömn i natt och världens största panik på morgonen klockan 9. Men det var värt all den möda eftersom jag nu är en stolt ägare av en biljett till Miyavi.
Tack vare kära Lexa som hjälpte med att komma igenom till Tiketti. Det är bra att ha två datorer ibland.
Ni alla som inte har fått en biljett och vill ha en. GE INTE UPP! KOLLA RUNT på alla ställen. Det finns människor som har extrabiljetter och RING till Tiketti och kolla om någon har avbokat sin biljett. Inget är förlorat ännu!