I tåget.

Hon stod där och såg på människorna som satt eller stod i tåget. En kille satt och pratade väldigt högt i sin mobil. Han skrek nästan. Hon vände blicken till en man som tog av sig skon. Herregud, tänkte hon, man skall ju inte ta av sig skon i tåget. Som tur började det inte lukta hemskt illa.
På en annan plats satt två utländska killar och pratade på något språk hon inte alls förstod. Den ena lånade den andra mobil en stund och ringde med den.
Flickan lutade mot väggen hon stod vid. Musiken från hennes cdspelare lugnade hennes nerver. Rädd och asocial var hon. Rädd för människor.
Killen som pratat i telefon steg upp och ringde ibland till någon. Han stod framför henne vid dörren. På en hållplats steg en annan kille in som var en kompis till honom tydligen eftersom de hade ett eget sätt att hälsa på varandra.
Hon stod där och såg på dem. Killen som skrikit i telefonen tog av sig huvan och såg väldigt mycket äldre ut än vad flickan trott först, konstigt hur mycket en huva kan gömma.
Tåget stannade mitt i tunneln och flickan såg sig omkring och fick en film fiilis. Nu händer någonting, tågets bakdel sprängs eller någonting liknande, men inget hände. Efter en stund började tåget sakta åka igen.