Metaniskt tal och tankar (huh?)

MÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅNNNNNNNNNNNDAAAAAAAAAAAAAAAAAG (Well duuuh)
I blame the madness whitin me. What else can I do, really?!

EN VECKA KVAR! bara en vecka kvar och så är det ut till hemvården. Ou man, I’m scared. Just när jag börjat gilla och gå till skolan varenda en morgon, så får jag snart inte göra det på 4 hela (fucking) veckor! Jag borde dessutom ringa dit och fråga om jag får komma på besök före IA:n. Jag MÅSTE få (Iallafall tycker jag det)!

Sen är det en vecka i skolan igen, och sen till sjukhus. Långvård. :S

Men det där är det en vecka kvar till.

Jag märkte på lördagen en väldigt rolig sak. eller lite skrämmande, beror på hur man ser på saken. VARJE gång när jag lyssnar på, the dearest, metanradions, härliga och kära, redaktionsduo aka kram_anna (isbjörn) och puva (puviz) så börjar jag prata alldeles “metaniskt” alltså som de pratar. Det låter väldigt roligt. Jag kan inte sluta med det, det är automatiskt liksom. Haha.

Börjar först 11 idag. SKÖÖÖNT! 😀