Veckans Fråga:
Favoritfilm? Varför?

Dankku:
Du borde ha frågat efter favoritfilmer. Jag behöver pluralis. Men ja ja… jag ska väl svara nåt. Dziga Vertov gjorde en film som heter Mannen Med Filmkameran. När jag såg den så tänkte jag; “fuck. den här är så långt före sin tid att vi fortfarande inte hunnit i kapp.” Filmen är gjord 1929! Se filmen här http://www.youtube.com/watch?v=AInQ1x5_r3o

Hannah:
Lägger nog Jean-Pierre Jeunets Amelie från Montmartre och Michel Gondrys The Science of Sleep på delad favoritplats. Inte de mest indie filmerna i världen, men ändå. (notera att indie var ett adjektiv där, JAG KAN GRAMMATIK!!1!1!) Motivering: de är båda lite lätt excentriska, franska må bra-filmer med skitsnyggt foto och underbart soundtrack, som på ett väldigt charmigt sätt balanserar på gränsen mellan att kännas konststudents-pretto och okonstlat flummiga. Dessutom sätter man aldrig välmåendekänslan i halsen utan känner sig bara genuint filmlycklig efter att ha sett dem, trots att de båda har en rätt genomgående melankolisk känsla. Se dem.

Hanna:
Min favoritfilm är utan någon tvekan alls det fantastiska mästerverket Amélie från Montmartre (Le Fabuleux destin d’Amélie Poulain egentligen) som är gjord av Jean-Pierre Jeunet. Enligt mig har den allt och är den perfekta filmen. Den har ett fantastiskt manus, den har utmärkt skådespel och det hela utspelar sig i den vackraste av miljöer; Montmartre i Paris. Fotot är otroligt vackert och bättre soundtrack får man leta efter. Men det som ändå gör att den är min favorit är känslan jag får av den. Den gör mig lycklig samtidigt som jag längtar något så oerhört efter att få hoppa in i filmen och stanna där för alltid. När jag såg filmen för första gången kände jag något som jag aldrig sett när jag såg en film. Jag var helt tagen bara och den är och förblir min favoritfilm, trots att jag nu sett den X antal gånger.

PS. Har du en fråga du vill få svarad av dessa bloggare? Skicka den fråga till MIG till e-mejl adressen: emmelemzi@gmail.com och märk mejlet med Veckans Fråga! DS.