[youtube https://www.youtube.com/watch?v=8piAL5rD6wI]

Den här låten säger nästan mera om min fiilis över både fredagen och lördagen än vad jag kan. Fredagen kanske började lite långsamt eftersom jag satt ensam på Kitty’s med en lonkero, min dagbok och telefonen, men det blev bättre senare. Vi besökte både Mascot och lite senare Bar 21 (ja, Kallio, såklart). Och jag kan säga att sällskapet var det bästa och jag hade alldeles otroligt roligt.

Lördagen, eller egentligen kvällen, började med att jag fick vänta på Kati vid järnvägstorget. När jag kom dit hade jag ingen aning vart vi skulle ta vägen, men R lyckades lösa mitt problem genom att meddela att det är ett gäng påväg till Amarillo. Så vi tog och styrde stegen dit. Det är längesen vi varit ett så stort gäng så det var roligt. Där var ett gäng utklädda till smurfar och det var en otroligt rolig syn.

Kvällen innehöll en massa dans och nästan ett slagsmål. Igen så var det absolut det bästa sällskapet och kvällen var verkligen någoting helt eget! Nu känner jag att jag börjar komma in i livet igen påriktigt! Och jag älskar det!
Jag från 2011 stirrar med stora ögon på mig och funderar om jag blivit helt galen.

Ni som var med, jag älskar er. TACK.

This song almost says more about my feelings over both friday and saturday then I can. Friday did start a bit slow with me sitting alone in Kitty’s with a long drink, my diary and my phone, but it got better. We went to Mascot and later to Bar 21 (yes, Kallio, of course). And I can say that the company was the best and I had a lot of fun. 

Saturday, or more like the evening, started with me waiting for Kati at the railwaystation. When I came there I had no idea where we were going, but R solved my problem by letting me know that a gang was going to Amarillo. So we went there. It has been a while since we have been that many and it was a blast. There were a gang dressed up as the smurfs and it was a fun sight. 

The night was a lot of dancing and a almost fight. Again it was the best company and the night was something completely awesome! Now I really feel like I am getting back to life for real! And I love it! 
The me from 2011 is looking at me with huge eyes and wondering if I have lost it completely.

You who were with me, I love you. THANK YOU.