Igår kom Joni till Helsingfors och jag bestämde att han och jag går till Kitty’s på en och det gjorde vi. Han bråka inte emot hemskt mycket.  Jag tog ingen bild på honom så ni får en bild på mig istället…som han tog. Ja, vi satt fastklistrade i våra telefoner.

Dessutom stod jag brevid en man vid bardisken som var så lång att mitt huvud var vid hans midja. Förstår ni hur lång han var! Jag vet att jag inte är lång, men jag är inte sådär kort heller!
—

Yesterday Joni came to Helsinki and I decided that him and me would go to Kitty’s and we did. He didn’t fight me that much. I didn’t take a picture of him so you’ll get one of me instead…that he took. Yes, we did sit with our phones out a lot.

And I also did stand beside a guy that was so tall that my head was at the height of his waist. Do you understand how tall this guy was! I know I’m not very tall, but I am not that short either!

Picture taken by Joni

Igår efter att ha blivit brutalt utkastad* och blivit tvungen att åka hem alldeles för tidigt på morgonen (sov bara några timmar och kring en timme hemma ännu) träffade jag Inka i stan. Hon ville shoppa lite för hundarna och jag bestämde mig för att hänga med. Det slutade i att jag hamnade hemma hos henne och vi gick till parken med hundarna. Det var verkligen skönt att vara ute största delen av dagen trots tröttheten.

Dessutom så fick jag påskens första och hittills enda påskägg. Det var gott!   

—

Yesterday after being viciously thrown out* and been forced to travel home way too early in the morning (slept a couple of hours and about an hour at home) I met Inka in the city. She wanted to shop a bit for the dogs and I chose to join her. It ended with me at her place and we went to the park with the dogs. It was really nice to spend most of the day outside despite the tiredness. 


And I even got the first and for now only Easter egg. It was good!

Gårdagskvällen/natten var en intressant kväll om vi säger så. Jag tänker inte gå in på detaljer hemskt mycket men jag kan berätta att jag träffa härliga människor och fick betala mig sjuk för att komma in. Det skall inte kosta in till Amarillo på en onsdag!

Men jag tror att jag gjorde rätt beslut när jag steg ur bussen och åkte tillbaka till stan. För allt känns så mycket bättre just nu. Jag mår mycket bättre.

Och det är inte helt fel att vakna till världens finaste utsikt. Jag måste medge att jag har saknat utsikten lite. Den fick mig att le.

—
Yesterday evening/night was really an interesting one if we say so. I’m not gonna go in to details that much but I can tell you that I met amazing people and got to pay myself sick to get in to Amarillo, which is insane!

But I do think that I did the right choice by getting of the bus and taking another one back to the city. Because everything feels so much better now. I feel a lot better. 

And it’s not at all bad to wake up to the prettiest view. I must admit that I have missed that view a bit. It made me smile. 

Picture taken by R.