Text: Hos tandläkaren (v.4)

TACK allihopa för de fina orden!

Ord jag använde från inlägget: Cosmopolitanhunk, tandläkarstol och potatismos


Sara blinkade till när hon steg in i rummet och mötte tandläkarens blick. Hon hade verkligen inte väntat sig att få se en sådan vacker syn framför sig. Tandläkare brukade vara medelålders män och kvinnor, men mannen framför henne var allt annat. Han var vacker. Det fanns verkligen inget bättre ord att förklara synen framför hennes ögon. Han var en sådan man mötte i kärleksnoveller eller tidningar. En riktig Cosmopolitanhunk.

”Varsågod och sätt ner dig så börjar vi”, sa hunken och gjorde en gest mot tandläkarstolen bredvid honom. Sara vaknade upp ur sina tankar och gick långsamt fram till stolen medan hennes hjärna långsamt förvandlades till potatismos. Snyggingen framför henne skulle peta med fingrarna i hennes lilla mun. Hon var säker på att hon dött och hamnat i himlen under bilresan. Hur annars kunde hon ha en snygging som tandläkare? Eller så drömde hon fortfarande i sin säng, om det var så ville hon aldrig vakna upp. Hon skulle glatt fortsätta drömma i all evighet.

Hon satte sig i tandläkarstolen och kände hur ryggstödet sakta sänktes ner så att hon hamnade i liggande ställning i stolen.  Hunken lutade sig över henne, nu med ett par glasögon som liknade solglasögon i händerna. Han lade dem över hennes ögon och hon kände hur hans fingrar rörde vid hennes kind och hur det hettade till. Hon var helt säker på att hennes kinder nu var klarröda och att han såg det.

Sara såg upp på honom och tycktes få syn på ett litet flin på hans läppar fören han försvann ur hennes synfält. Hade han verkligen flinat åt hennes röda kinder?