Text: Maximilian (v.7)
Det är nästan så att jag inte vill lägga ut detta, men…äh. Låt gå. Jätte kort och random. Skriven på typ 5 min. Och namnet tog jag från Linn.
Ord använda från inlägget: Mamma, kille, glass, varg (Tack Sabina och diZi)
”Mamma?” viskade Maximilian när jag lade ner honom i hans säng när klockan var alldeles för mycket. Den lilla killen gäspade ofrivilligt till och jag log svagt åt honom.
“Ja, älskling?” frågade jag när jag lade täcket över honom.
”Kan vi gå och köpa glass imorgon?” Maximilians ögon såg bedjande på mig och jag kunde inte motstå hans stora blåa ögon.
”Klart vi kan”, svarade jag och pussade honom på pannan, ”Men då skall du sova snällt hela natten.”
Det var lätt att se hur glad Maximilian blev när han hörde mitt svar. Hans ögon började lysa och hans leende bredde sig från ena örat till det andra.
”Jag lovar”, sa killen och stängde ögonen.
”God Natt”, viskade jag tyst och gick ut ur rummet. När jag skulle stänga dörren såg jag hur Maximilian tog sin varg och kramade om den. Klart det, inte skulle han få sömn utan den.