Down with Love
(Jag kan allvarligt inte säga om den lille hunden eller Kame som får mig att dö av lycka. It’s just PuppyLove.)
Jag har högt uttalat ett löfte åt mig själv att lämna killar för en lång tid framåt och bara hålla mig till fiktiva karaktärer och snygga japaner/koreaner som jag ändå aldrig kommer att komma hemskt nära.
Det är enligt mig ganska så skönt, för nu kan jag koncentrera mig på allt möjligt annat och göra en massa annat som man inte får gjort när man sitter och suckar efter en viss kille som inte bryr sig ett skit om egentligen, utan mest bara hänger med en för att han inte har någonting bättre för sig.
Vad detta skulle vara har jag dock ingen aning om och det får bli ett mysterium för både mig och er för en tid framåt.
Jag har tänkt få mitt liv i någonslags ordning före jag börjar söka efter The True Love. Det jag kan börja med är mitt rum och min kondition. Det kommer antagligen att bli ett projekt.
Mer om det senare.
En viss kille skall aldrig mera få mig att bli nostalgiskt påverkad pågrund av många orsaker. Som mest har med en hel del hångel att göra.
Down with Love and Up with Life.
