“Vill du slicka mitt finger?”

En till dag överlevd. Jag börjar bli bra på det här. Dessutom är jag av den åsikten att detta var en väldigt lyckad och trevlig dag.

Okej så dagen började…

…och jag steg upp ur sängen…

haha.

Jag gick då till skolan till klockan 8 och fick som tur syn på ett par från EK, så jag behövde inte ringa assistenten för att fråga var mötet/morgonmålet skall vara, så jag satt mig där tillsammans med dem en stund och gick sedan upp till den platsen vi skulle vara. Vilket var ett jättefint mötesrum med HÄRLIGA stolar, bekväma som jag-vet-inte-vad. Vi fick en stor sämla och kaffe, vilket jag då inte dricker så jag fick vara utan. Så pratade vi en stund och tog upp invigningsfesten som kommer komma någon dag (minns inte datumet utantill). Först en invigningsfest för dem som ger pengar åt skolan och sådana viktiga personer och så kommer det hållas en annan för eleverna. Och jag skall vara med på båda. 😀 Så tog vi oxå upp det att det inte finns en roskis i alla klassrum. och att i ett klassrum finns det två, var det inte ens för tillfälle behövs en enda!
Sen var det någo personer som började filma oss. Det höll på med någonting. Det finns alltså fönster där man ser rakt in i rummet och det finns inte ännu någo gardiner.
Sen efter mötet så gick jag och satte mig i matsalen och började läsa bok och lyssna på musik medan en massa andra sprang till timmen (jag började först kl.11.50) Så kom Han dit och satte sig tillsammans med sin kompis och sa att de borde ha timme men deras lärare satt en bit bort och drack kaffe! Efter en stund steg han upp och gick mot klassrummet (antar jag) och då gick oxå Han och hans kompis mot klassrummet. Den nästa person jag pratade med var ingen annan än vår egen lilla diZi. Stackarn har inte ännu heller internet hemma så därför kan hon inte skriva här. Men hon skall försöka få sin kille och skaffa det så fort som möjligt. Hon var påväg till vaktmästaren för att skaffa ett skåp. Så kom Han tillbaka. Han hade blivit utkastad från timmen. Så började Han äta nån jogurt, fast först behövde Han en sked och ba mig gå efter en från köket, men jag sa nä och så frågade Han diZi, men hon sa oxå att han kan gå själv. Tillslut slutade Han tjata på oss och gick efter en själv.
Sen måste diZi gå, men int fören jag fått hennes nummer (det var det första jag fråga efter).
Efter en stund började det komma mera människor.