Förra söndagen var verkligen inte lätt. Jag visste att den inte skulle vara lätt. Jag har vetat det redan länge, men efter att lillebror även dog, så blev det bara ännu jobbigare. Att vara ensam. Första farsdagen utan pappa. Jag tänkte verkligen inte att det skulle hända redan nu. Vi skulle ha några till år framför oss. Många farsdagar ännu.

Men så blev det ju inte. Vi fick alldeles för få. Men det får man ju alltid oberoende hur länge man lever.

Last Sunday was really not easy. I knew it wouldn’t be easy. I have known that for a long time, but after my little brother also dying, it got even worse. To be alone. First Fathers Day without a dad. I really didn’t think this would happen already. We were gonna have many years ahead of us. Many father’s days. 

But that’s not how it went. We got way too few. But so it goes always no matter how long you live.

Att vakna 8 på morgonen när man börjar bli van vid 5 passar inte mig

To wake up at 8am when you are getting used to 5am doesn’t work for me

Det som även gjorde dagen ännu jobbigare var att jag vaknade först kring 8 på morgonen trots att jag nog lagt en väckning på 5:00, så som varje morgon. Jag hade gått i säng vid 21:30. Jag skrev lite mera om orsakerna till det här på finska i min träningsblogg så om det intresserar så gå och läs. Men som sagt så sov jag 9 och en halv timme enligt min fitbit. Jag märkte själv att det inte alls kändes bra i kroppen eller huvudet och det blandat med farsdagen fick allt bara att gå åt rent sagt helvete.

Jag fick inte igång mig själv alls på morgonen och det kändes som om det inte var någon idé att börja göra något alls. För att hela dagen hade ju gått.

A thing that also made the day even more hard to deal with was me waking up around 8am even though I had put an alarm at 5 am, like every morning. I had gone to bed around 9:30. I wrote a bit about the reasons for this in Finnish in my training blog so if you wanna take a look you can. But I slept like 9 and a half hours according to my Fitbit. I did really notice that it didn’t feel good in my body and my head and this combined with fathers day made everything go to hell.

Vi förde ljus till graven och det var nog fint.

We took a candle to the grave and it was nice. 

Men som sagt så en farsdag utan pappa kändes fel. Förra året firade jag två pappor och nu firade jag på ett sätt noll. Jag och mamma planerade ändå in att äta hos henne och sedan gå till graven för att lägga ljus. Så inget dessto mer speciellt men ändå något litet.

But as I said a Fathers Day without dad did feel wrong. Last year I celebrated 2 dads and this year in a way zero. Me and mom did plan to eat at her place and then go to the grave and put a candle. So not much but something small.

Det kändes så otroligt jobbigt att scrolla ner genom facebook och se alla fina inlägg. Det skall ju vara en fin dag med häng med familjen och sådant. Man skall fira sin pappa. Med honom. Så det kändes superjobbigt att se alla så otroligt glada och alla som önskade glad farsdag. Kändes ju inte alls sådär jätte glatt. Jag har ju inte ens ett barn vars pappa jag skulle kunna fira. Så det kändes tomt och ensamt.

Men som sagt så åt jag hos mamma och förde ljus till graven. Det var helt okej ändå. Fast jag kände mig så otroligt råddig. Jag tappade bort saker och jag gick fel väg och sådant. Det var lite jobbigt. I något skede ville jag verkligen bara gå hem och dra täcket över huvudet. Och glömma hela dagen och allt den innebär.

It felt really horrible to scroll down facebook and seeing all the posts. It is supposed to be a nice day with family. You are supposed to celebrate your dad. With him. So it did feel hard to see all the happy posts and everyone saying happy fathersday. It didn’t feel like a happy day. I don’t even have a kid whos dad I could celebrate. So it felt empty and lonely.

But as I said me and mom ate and then went to the grave. It was nice. Even though I was very lost. I lost things and I went the wrong way. It was horrible. At some point I just wanted to go home and bury myself in bed. And just forget the day and all it entails. 

Jag mådde verkligen dåligt och det kändes jobbigt. Kanske nästa farsdag känns lite lättare. Kanske. Åtminstone så hoppas jag det.

I was really not feeling good. Maybe next father’s day will be better. Maybe. At least I hope so.